Nya regler för registerkontroller: Så stärks skyddet för funktionsnedsatta.
Hur skyddar lagen funktionsnedsatta från kriminella inom personlig assistans? Fram till nyligen var svaret: alldeles för dåligt. Men från och med den 1 mars 2026 gäller helt nya regler för registerkontroller inom bland annat personlig assistans. Här förklarar vi vad lagändringen innebär och varför den kan göra stor skillnad för de assistansberättigade.
Den 1 mars 2026 trädde en lagändring i kraft som stärker kontrollen av belastningsregister vid arbete med personer med funktionsnedsättning. I en tidigare artikel – Hur skyddar lagen funktionsnedsatta från kriminella?, har vi uppmärksammat det bristande lagstadgade skyddet för funktionsnedsatta när det gäller möjligheten att kontrollera uppgifter i belastningsregistret för arbetssökande assistenter. I denna uppföljande artikel presenterar vi nu de aktuella förändringarna i lagen och diskuterar dem utifrån de brister som vi tidigare belyst.
I vår tidigare artikel pekade vi på flera brister i det dåvarande regelverket som gjorde det svårt att säkerställa att funktionsnedsatta inte kom i kontakt med personer med koppling till kriminalitet.
Vi lyfte särskilt följande problem:
1. Brukare över 18 år saknade lagstadgad rätt att begära ut belastningsregister.
2. Endast ett fåtal mycket grova brott omfattades av belastningsregistret för arbete med funktionsnedsatta barn.
3. Inget misstankeregister inkluderades i kontrollen.
Vår slutsats och rekommendation i artikeln formulerades så här:
”För att funktionsnedsatta personer ska få ett större skydd borde regeringen se över de uppgifter som framgår i belastningsregistret som används inom LSS-verksamheter samt ställa krav på kontroll av belastningsregister för arbete med funktionsnedsatta personer oavsett ålder. Detta är en enkel förändring som skulle leda till ett avsevärt bättre skydd för de funktionsnedsatta.”
Regeringen verkar ha delat denna uppfattning eftersom de efter en kort tid från vår tidigare publicering har infört en omfattande förändring som stärker kontrollen av belastningsregister vid arbete med funktionsnedsatta. I denna uppföljande artikel går vi igenom vilka ändringar som trätt i kraft den 1 mars 2026, och vad de innebär för dig som brukare och anhörig. Målet är att du ska få en tydlig bild av vilket rättsligt skydd som nu gäller vid anställning av personliga assistenter.
Vuxna funktionsnedsatta får äntligen ett skydd
Tidigare fanns det endast krav på att begära utdrag ur belastningsregistret för personal som utförde vissa insatser åt barn med funktionsnedsättning. För personer över 18 år saknades däremot både ett reglerat skydd och en uttrycklig rätt att begära och granska belastningsregister inför anställning av en personlig assistent.
Den 1 mars 2026 infördes lagen (2026:43) om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning. Enligt 1 § får kommuner och andra verksamhetsutövare som erbjuder anställning för att utföra insatser i hemmet åt personer med funktionsnedsättning som fyllt 18 år, begära utdrag ur både belastningsregistret och misstankeregistret för den som ska anställas.
Det är därmed numera lagstadgat att arbetsgivare som anställer personliga assistenter till vuxna brukare får begära in dessa registerutdrag innan en anställning genomförs. Till skillnad från regelverket som gäller arbete med barn med funktionsnedsättning innebär den nya lagen för vuxna brukare inget krav på att kontrollen måste göras. Däremot finns nu en tydlig rätt för assistansanordnare att genomföra registerkontroller innan anställning påbörjas hos vuxna brukare, utan risk att anses gå för långt i sina anställningskrav.
Detta stärker både tryggheten i rekryteringsprocessen och kvaliteten på det stöd som vuxna brukare får, eftersom verksamheterna ges ett konkret verktyg för att motverka att personer med kriminell bakgrund anställs som personliga assistenter.
Belastningsregistren har utökats och inkluderar nu även misstankeregister
Det finns flera olika typer av registerutdrag som kan begäras ut beroende på vilket arbete det gäller. I 22 § förordningen (1999:1134) om belastningsregister framgår vilka uppgifter som får lämnas ut i respektive utdragstyp.
För arbete med funktionsnedsatta finns det nu två relevanta registerutdrag att beställa från Polismyndigheten:
• ”Utdrag för arbete med barn enligt LSS” – för brukare under 18 år.
• ”Arbete i hemmet med äldre och personer med funktionsnedsättning” – för brukare som är vuxna.
Vad dessa utdrag ska innehålla regleras i femte respektive sjunde stycket i 22 § förordningen om belastningsregister.
Sedan den 1 mars 2026 innehåller belastningsregistret för arbete med barn, som är obligatoriskt att kontrollera innan anställning, betydligt fler brott än tidigare. I vår tidigare artikel kritiserade vi att utdraget inte inkluderade många brott och att det huvudsakligen endast omfattade de allra grövsta. Exempelvis inkluderades grov misshandel men inte misshandel av normalgraden och många brott saknades helt, såsom narkotikabrott.
Nu har detta lyckligtvis förändrats. Registerutdraget har utökats med flera brottstyper som är direkt relevanta för arbete med funktionsnedsatta, till exempel narkotikabrott, olaga hot och utpressning. Därutöver ska numera även misstankeregistret inkluderas, vilket innebär att det blir synligt om en person är åtalad eller skäligen misstänkt för brott inom de kategorier som omfattas av utdraget. Registerutdraget för arbete med vuxna med funktionsnedsättning är en ny del av lagstiftningen och får därmed ett robust innehåll från start. Det inkluderar både ett brett spektrum av brott och uppgifter ur misstankeregistret.
De brott som innefattas i belastningsregistren för barn respektive vuxna är inte helt samma, men båda inkluderar en stor omfattning av brott. Skillnaderna tycks främst bero på vilka risker som anses mest relevanta för respektive målgrupp. Exempelvis ingår bedrägeri och grovt bedrägeri i utdraget för vuxna, men inte i utdraget för barn. Detta är logiskt eftersom vuxna brukare, liksom äldre personer som får hjälp i hemmet, är mer sårbara för ekonomiska brott, medan barn normalt har vårdnadshavare som sköter deras ekonomi.
Lagändringens utökade skydd är därför ett mycket välkommet steg och innebär en betydande förbättring jämfört med hur rättsläget såg ut tidigare.
Ett stärkt skydd – som nu måste användas rätt!
Sammanfattningsvis innebär förändringarna att möjligheterna att upptäcka relevant brottslighet hos arbetssökande innan de anställs som personliga assistenter har ökat avsevärt. Detta stärker skyddet för både barn och vuxna med funktionsnedsättning och ger verksamheterna ett betydligt bättre verktyg för att förhindra att personer med kriminell bakgrund arbetar i dessa särskilt utsatta miljöer. Förhoppningen är att lagändringarna ska bidra till en tryggare och säkrare vardag för alla som är beroende av personlig assistans.
Samtidigt kvarstår ett tydligt ansvar hos assistansanordnare att använda verktygen på ett genomtänkt och konsekvent sätt. Skyddet blir aldrig starkare än den praktiska tillämpningen. Det är därför avgörande att arbetsgivare verkligen utnyttjar möjligheten till registerkontroller för att lagändringens avsedda effekt ska bli verklighet.