Hur skyddar lagen funktionsnedsatta från kriminella?

40 % av alla assistansberättigade har varit i kontakt med någon som är aktiv eller kopplad till gängkriminalitet. Det är en skrämmande siffra som nyligen redovisats i en rapport av Nationellt underrättelsecentrum – något som sannolikt oroar många brukare.

Nationellt underrättelsecentrum publicerade nyligen en delanalys som handlade om tecken på missbruk av Försäkringskassans förmåner hos den organiserade brottsligheten och hur den verkar inom assistansersättning. Ett resultat som rapportens analys kunde visa på var att fyra av tio brukare beräknas ha kommit i kontakt med personliga assistenter som har koppling till eller är aktiva inom organiserad brottslighet.

Rapporten (läs här) visar att risken är stor att man som funktionsnedsatt i något skede kan omedvetet träffa någon som är aktiv eller kopplad till den organiserade brottsligheten. Kontakten kan ha varit långvarig eller kortvarig, antingen att personen arbetat som personlig assistent eller bara träffat brukaren i en anställningsintervju.

Assistansanordnare vill, precis som brukaren, regeringen och resterande samhället, att kriminella inte ska arbeta inom assistansbranschen. Funktionsnedsatta personer är en särskilt utsatt grupp och det är viktigt att man som assistansberättigad ska få känna sig trygg med de personer som anställs som personliga assistenter. Det finns dock brister i det nuvarande regelverket som kan göra det svårt att förhindra att funktionsnedsatta kommer i kontakt med personer som har en koppling till det kriminella.

Flera brott framgår inte i belastningsregistret

Ett stort problem som gör det svårt för assistansanordnare att skydda brukare från att komma i kontakt med personer med koppling inom organiserad brottslighet är att det finns mycket begränsade möjligheter att göra bakgrundskontroller på de personer som söker anställning som personliga assistenter. Detta beror på att det belastningsregister som används vid registerkontroll av arbetssökande är mycket begränsad i sin omfattning. De nuvarande reglerna för registerkontroll av personer som vill arbeta som personliga assistenter ser ut som följande:

I 1 § lagen (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionsnedsättning framgår det att den som bedriver verksamhet kring LSS-insatser åt barn med funktionsnedsättning inte får anställa någon för sådana insatser utan att först kontrollera registerutdrag enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Det finns därmed ett krav enligt lag att assistansanordnaren ska kontrollera ett belastningsregister innan anställning för assistenter som ska arbeta med barn med funktionsnedsättning. Enligt tredje stycket i paragrafen gäller kravet endast för utomstående assistenter, varför föräldrar som ska utföra assistans på sitt eget barn inte behöver uppvisa något belastningsregister. Utifrån det lagstadgade kravet finns det inget krav att kontrollera belastningsregister innan anställning av någon som ska arbeta med funktionsnedsatta personer som är över 18 år.

Det finns olika typer av belastningsregister för olika yrken, och i 22 § förordningen (1999:1134) om belastningsregister (belastningsregisterförordningen) framgår vad som gäller för de olika typerna av belastningsregister. Belastningsregistret som ska kontrolleras när en person ska arbeta som assistent för ett barn med funktionsnedsättning heter ”Utdrag för arbete med barn med funktionsnedsättning” hos Polismyndigheten och utdragets innehåll regleras i femte stycket i lagrummet ovan. Belastningsregistret ska enligt lagrummet endast innehålla uppgifter om domar, beslut eller strafföreläggande där påföljd eller åtalsunderlåtelse har meddelats för följande brott i brottsbalken (1962:700) (BrB):

• Mord (3 kap. 1 § (BrB)
• Dråp (3 kap. 2 § BrB)
• Grov misshandel (3 kap. 6 § BrB, inte någon lindrigare grad)
• Människorov (4 kap. 1 § BrB)
• Alla sexualbrott (6 kap. BrB)
• Barnpornografibrott (16 kap. 10 a § BrB)
• Grovt rån (8 kap. 6 § BrB, inte någon lindrigare grad)

Det är endast dessa brott som framgår i belastningsregistret och krävs kontrolleras för att arbeta med barn med funktionsnedsättning. Brott som inte står med i listan kommer inte synas i belastningsregistret. Till exempel skulle inte brott som stöld, narkotikabrott eller misshandel av normalgraden synas eftersom de inte är med i listan. Belastningsregistret inkluderar inte heller något misstankeregister, vilket innebär att det inte framgår om en person är misstänkt eller åtalad för något av brotten i listan. Enbart brott som en person bedömts begått kommer alltså att synas i belastningsregistret.

Belastningsregistret för att arbeta med barn med funktionsnedsättning inkluderar alla sexualbrott samt barnpornografibrott, vilket är mycket viktigt. Det är även bra att det syns om någon begått sådana allvarliga våldsdåd som mord, grov misshandel och grovt rån.

Dessvärre är det många allvarliga brott som inte framgår i belastningsregistret, vilket betyder att många typer av grov kriminell verksamhet inte kommer att synas när en arbetssökande visar sitt belastningsregister.

Till exempel syns ingen form av narkotikabrott, vilket är en typ av brottslighet som är starkt associerad till organiserad brottslighet och de kriminella som en brukare kan riskera komma i kontakt med. Förutom att narkotikabrott är starkt kopplat till organiserad brottslighet finns det även många funktionsnedsatta barn och vuxna som behöver hjälp med medicinering som är narkotikaklassad, så det kan vara mycket olämpligt att en person med ett pågående narkotikamissbruk anställs.

Andra exempel på brott som kan tyda på att en potentiell assistent kan ha kopplingar till organiserad brottslighet är till exempel vapenbrott, misshandel av normalgraden, olaga hot eller utpressning. Dessa brott syns inte i belastningsregistret. Det är därmed fullt möjligt för en arbetssökande i en anställningssituation att visa ett fläckfritt registerutdrag ”för arbete med barn med funktionsnedsättning” utfärdat av polisen trots att den arbetssökande egentligen har blivit dömd för grovt narkotikabrott, misshandel av normalgraden, rån av normalgraden, olaga hot, utpressning, bedrägeri, med mera. Denne kan även visa att tomt belastningsregister om den står åtalad eller misstänkt för brotten i listan, så länge det inte finns någon dom eller något beslut på dessa brott ännu.

Det belastningsregister som används inom LSS-verksamheter är alltså mycket bristfälligt, vilket gör det svårt att upptäcka om en arbetssökande har en koppling till kriminalitet. Det ska även sägas att detta inte enbart är ett problem för privata assistansanordnare, utan detta är ett problem för alla aktörer inom LSS. Samma belastningsregister används nämligen även av kommunala assistansanordnare, gruppbostäder och dagliga verksamheter. Alla typer av LSS-verksamheter kämpar alltså med det här problemet.

Hur kan funktionsnedsatta skyddas från kriminella?

En uppenbar lösning är att utöka listan på vilka brott som syns i belastningsregistret. Det finns redan belastningsregister för andra yrken som är mer långtgående än det belastningsregistret som är till för arbete med funktionsnedsatta barn. Till exempel inkluderar belastningsregistret för arbete på HVB-hem (fjärde stycket i 22 § belastningsregisterförordningen) narkotikabrott, misshandel av normalgraden, rån av normalgraden, olaga hot, med mera. Det belastningsregistret innehåller även ett misstankeregister. Personerna på HVB-hem har därmed ett större skydd från att komma i kontakt med personal som har koppling till organiserad brottslighet än vad funktionsnedsatta i en LSS-verksamhet har.

Nu när rapporten har visat att funktionsnedsatta personer löper en stor risk att komma i kontakt med aktiva eller kopplade personer till organiserad brottslighet inom sin assistans behöver åtgärder tas för att skydda de funktionsnedsatta. Det nuvarande belastningsregistret som krävs vid kontroll av anställda som ska arbeta med funktionsnedsatta barn är inte tillräckligt långtgående för att skydda de assistansberättigade från att komma i kontakt med kriminella personer. Dessutom är funktionsnedsatta personer i en särskilt utsatt ställning oavsett ålder, så rimligen borde vuxna funktionsnedsatta skyddas likvärdigt som barn. Lagen om registerkontroll borde alltså ändras så att den gäller för både anställda hos barn och vuxna inom LSS.

Att 40% av brukare i något skede kommer komma i kontakt med personer med koppling till organiserad brottslighet är inte en acceptabel situation. För att funktionsnedsatta personer ska få ett större skydd borde regeringen se över de uppgifter som framgår i belastningsregistret som används inom LSS-verksamheter samt ställa krav på kontroll av belastningsregister för arbete med funktionsnedsatta personer oavsett ålder. Detta är en enkel förändring som skulle leda till ett avsevärt bättre skydd för de funktionsnedsatta.

Du som läser kan också vara med och göra skillnad!

Kontakta din lokala politiker och låt dem veta om att det här problemet existerar. Förklara vilka följder det bristande skyddet har för de funktionsnedsatta personerna. Genom att öka kunskapen om hur lagen om registerkontroll inte räcker till för att skydda de funktionsnedsatta i vårt samhälle kan vi tillsammans skapa en förändring.

Källa: Se s. 26 i Nationellt underrättelsecentrum, Delanalys 1, 2025-04-08.